Halloween   

                                                                                                                         Var kommer alla skelett och spöken ifrån så här före allahelgonahelgen? Från Irland säger en del, andra säger Mexiko. Men förundrade svenskar kan också bevittna fenomenet på nära håll. Häxor och gastar väller ut från dagis. Och varulvar tjuter på kvarterets ungdomsfester.

I långa tider ansåg man i England och Skottland och Irland att onda makter var särskilt aktiva på natten före 1 november. Det blev en anledning för ungdomarna att leva rövare för att skrämmas tillbaka. De klädde ut sig så otäckt de kunde. Upptågen blev allt festligare och blev ett begrepp, det kallades att fira halloween eftersom allt skedde på Eve of All Hallows, det vill säga på aftonen före Alla helgons Dag.

Nu firas halloween på många håll i världen, i USA är det ett väldigt pådrag. Också i Sverige har de anglosaxiska sederna blivit populära på senare år. Åtminstone vill affärsmännen gärna tro det.

Grinande pumpor                                   

Inför allahelgonahelgen skyltas det nämligen halloween i många fönster. Blomsteraffärerna visar grinande prydnadspumpor mitt ibland alla de vackra gravprydnaderna vi vant oss att se så här års. I prylaffärer saluförs pumpor av porslin, häxnaglar, spöken, fladdermöss, varulvar och dinglande skelett. Skyltdockor bär svarta kläder med slöjor och toppiga hattar och masker. ICA-handlarna räknar med att sälja minst 100 ton pumpa till allahelgona-pumpor som svenskar bara sett på bild för tio år sen!

En av de butiker som tjänar allra mest på maskeraderna före allahelgona är Buttericks, affären som säljer skämtartiklar och skrämseleffekter.

- På de senaste tio åren har vi haft en starkt stigande kurva som ännu inte nått toppen, säger kamrer Ulla Lindegren. Omsättningen till Halloween är mycket större än till jul.

Skrämmer mamma                                            

Det är mitt i hösten och mörkret är alldeles svart. Ute regnar det och stormar. Jo, det spirar nog en liten längtan i oss att få sitta och mysa mitt inne i tryggheten och bli lite låtsasskrämda! En rysning, lite knotter på armarna! BUUU!

Alla små prydliga barn på dagis får så här års äntligen chansen att klä sig riktigt hemskt och skrämma sina mammor. De halloweenpysslar, berättar spökhistorier och spelar lite småläskig musik.

Ungdomar ordnar maskerader. Det är inte så svårt på halloween. Det räcker med att göra hål i ett vitt lakan och dra över huvudet så är man ett spöke. Tjejer tar på sig svarta tröjor med lite glitter på och sminkar sig i mörka färger för att se diaboliska ut.

Killar målar draculadrag i sina ansikten eller köper en mask. Man kan vira in sig i hushållspapper och bli en mumie.

"På Alla Helgons Dags afton sänks spindelväven över stan" skrev Göteborgsposten förra året. "En ny festtradition är född"

"Törs du komma förbi puben i helgen?" annonserar en pub med en Dracula på bettet som dragplåster. "Garanterat fuktigt och dimmigt".

I Danmark tycks det snarare vara de mexikanska sederna på Alla Helgons Dag som slagit rot. I Mexiko firar man de dödas minne på fester på kyrkogården och på gatorna. Kristeligt Dagblad kunde förra året berätta hur ett museum i Köpenhamn samlade barn som fick skapa kranium i marsipan. 

Vi har vår Lucia

Men frågan är hur pass spridd den nya seden kan bli i Norden. Tigger godis vid dörrarna gör svenska barn vid påsk och inte, som i USA, på Halloween. Vi har vårt sista april och vår midsommar och vår lucia. Halloween - det låter ju inte särskilt svenskt, eller hur?

Våra svenska häxor har hucklen och inte disneyhattar. Och har vi hitintills behövt ett flinande gubbansikte att sätta ljus i så har vi haft vår snögubbe och inte någon konstig pumpa. Skräckgänget i den svenska folktron består av troll och vättar och huldror och Näcken och brunnsgubbar. Vi har så vi klarar oss. Inte behöver vi importera från Europa och USA?

Men det är väl så att om halloween ska sätt spår i den svenska almanackan så måste vi köpa hela paketet från USA. Eftersom seden inte har några rötter i Sverige får vi importera hela buskisen och se om den tar sig.

Hur ställer sig då kyrkorna till den här företeelsen? De flesta i Sverige har inte hunnit reagera än. Stiftgårdspedagogen Eva Pettersson bytte ut orden halloweenfest mot allahelgonafest med maskerad när hon fick ta över programmet för juniorlägret på Graninge stiftsgård. 

Betona det kristna

- Vi vill gärna tona ner det här inslaget lite och visa att det framförallt handlar om en kristen högtid. Programmet ska handla om helgon och idoler, om döden och andra ämnen som hör den här helgen till.Den katolske hjälpbiskopen William Kenney har växt upp i England där traditionen har funnits länge.- I den mån jag har kommit i kontakt med halloween har jag upplevt det hela som ganska harmlöst, säger han, en lek för barnen och familjerna.

Tillbaka till religion
Arkivet

Gunnel Johansson Munther
Denna sida senast ändrad 2003-12-03

Gunnel Denna sida senast ändrad 2003-12-03