Bibel 2000

Lagom till advent kommer ligger den fjärde svenska översättningen av Bibeln färdig. Den första Bibelöversättningen var den sk Reformationsbibeln som Olaus och Laurentius Petri var klara med 1541. Den behöll vi fram till 1703 då Karl XII:s Bibel var klar. Redan efter 70 år tillsatte Gustav III en bibelkommission, men den skulle inte framlägga en ny översättning förrän 1917. Och nu är det alltså dags igen. Den nuvarande Bibelkommissionen har arbetat sedan 1972 och ett par hundra experter i bl a teologi, språkvetenskap och stilistik har varit involverade i arbetet. Strävan har inte bara varit att återge originalet så troget som möjligt, utan också att få ett stilistiskt vackert språk. Man har i den här översättningen utgått från de grundtexter som bibeln varit skriven på. För Gamla Testamentets del innebär det alltså hebreiska och för de apokryfiska böckerna är det grekiska. En viktig uppgift för bibelkommissionen har varit just att ta reda på vilken version av grundtexten som är den mest ursprungliga.

En nyhet nu är att de apokryfiska böckerna, som plockades bort vid 1917 års översättning, kommer in igen. Sedan Luthers tid har de inte betraktats som bindande för tron, men Luther ansåg dock att de var "god och nyttig läsning". De har haft högre status i den katolska och ortodoxa världen än de haft hos oss. Men nu är de alltså tillbaka. De 11 apokryfer som svenska bibelläsare nu ska ta till sig är Tobit, Judit, Ester, 1 och 2 Mackabeerböckerna, Salomos vishet, Jesus Syraks vishet, Baruk, Jeremias brev, tillägg till Daniel och Manasses bön. De har samtliga tillkommit under 300-talet till 100-talet f.Kr.

Störst till omfånget är Syraks bok, som omfattar nästan en fjärdedel av textmassan i apokryferna. Den är en så kallad vishetsskrift med goda råd riktade till män. Det är på många sätt en ganska kärv syn på mannen som avspeglar sig, ett slags vardagsrealism där man inte ska göra sig några större förhoppningar om sina medmänniskor. "Om en rik man förlorar fästet, så stöds han av sina vänner, men om en ringa man faller, får han ytterligare en stöt av sina vänner." (13:21), konstaterar han, för att ta ett exempel.

Som kvinna har man ju inte särskilt svårt att känna igen hans tankar - de går alltför ofta igen i den religiösa litteraturen; "Med en kvinna tog synden sin början och för hennes skull måste vi alla dö." (25:24) är ett citat som säker kan bli till glädje för många. "Se ej på någon människa för hennes skönhets skull, och sitt inte i kvinnors sällskap. Ty från kläder kommer mal och från en kvinna kvinnoondska." (42:12-13), är ett annat som säkert kan hjälpa till att bekräfta vad vissa alltid vetat. Dock har vi ett visst existensberättigande; "En tystlåten hustru är en Herrens gåva" (26:14), menar Syrak.

Gunnel Johansson Munther

Se också tidigare artiklar
tillbaka till religion

Denna sida senast ändrad 2003-12-03