VIKTOR RYDBERG (1828-1895)

Det var inte så roligt för Viktor alla gånger. Hans älskade mor dog i kolera, när han var fem år gammal och denna förlust gjorde fadern så utslagen att Viktor måste placeras ut i fosterhem i Jönköping, där han alltså tillbringade barndomen. För att gå i en skola som möjliggjorde fortsatta högre studier, måste han emellertid skickas till Växjö 1845. Han var då 16 år gammal. I Växjö blev han mobbad för att han var utböling och dessutom fattig.Han skolkade ibland från skolan och ibland kunde han inte betala för maten som han åt i en lägenhetsservering.
En gång när man undersökte var han hade varit, när han skolkade berättade han, att han hade begett sig på fotvandring till Jönköping för att få återse sin enda vän här i livet - stadsfiskalens hund.
"Karo sin tomte känner, de äro bästa vänner" lyder en rad i den mest kända av Viktors dikter, Tomten, som han skrev många år senare.
Två år genomled Viktor i Växjö, innan han återvände till Jönköping och fick jobb på en ortstidning. Där började hans litterära bana med följetongen "Vampyren".
En del av Rydbergs böcker kan kännas svårlästa. Han blev en lärd man inom religion, antikens historia och politik. Någon gång i livet ska du läsa hans romantiska lilla roman Singoalla. Försök hitta en utgåva med gammaldags illustrationer. Många anser att den boken har tydlig anknytning till vår del av Småland. Viktor var en kort tid informator på Bergs säteri mellan Växjö och Lammhult. Där i trakten finns utsiktspunkten Hultaklint och ytterligare ett stycke ut i vilda skogen hittar du Singoallas grotta. När du har läst boken måste du ta dig dit !
Fritt efter olika källor/O.L.