PÄR LAGERKVIST (1891-1974)
Det var när Per gick på läroverket i Växjö, som han kom på
att göra stavningen av sitt namn ljudenlig. Detta var en idé som odlades i
vänsterinriktade kretsar, när seklet var ungt. I kyrkboken stavades
efternamnet Lagerqvist, men Per valde k i stället för q. Året var 1908 och
Pär hade då genomgått en politisk omsvängning från den konservativa syn, som
han hade hemifrån till en egen socialistisk uppfattning. Under tonåren
bildade han tillsammans med några kamrater en kortlivad, men säkert
uppmärksammad förening, Röda Ringen.
Det är troligt att Pär var en stillsam och tämligen allvarlig ung man, men
att han hade en viss respektlös humor (och därtill vågade utmana en lärare),
det förstår man om man läser en uppsats med rubriken "Bör tal- och
tryckfriheten vara obegränsad", som han skrev sista läsåret på
gymnasiet. Där får han i ganska drastiska ordalag ihop det som så, att det
rådde alltför ohämmad tal- och tryckfrihet i Paradiset hos Adam och Eva,
vilket orsakade att vi numera varken får vara glada eller springa barfota.
Läraren som bedömde uppsatsen satte ett argt streck över varje sida och gav
bottenbetyget C. Detta var dock en engångsföreteelse.
År 1951 fick Pär Lagerkvist Nobelpriset. En dikt av honom som nästan alla
människor känner igen börjar "Det är vackrast när det
skymmer...".
Lyd ett råd: låna och läs Lagerkvists dikter. Läs också Willy Jönssons rikt
illustrerade biografi över P L. Läs Gäst hos verkligheten, när du fått lite
distans till din egen barndom.
Fritt efter W Jönsson o andra källor./O.L
|