|
Tiden är sent tjugotal. Det sitter en pojke ensam i en
roddbåt en bit ut i Helgasjön och spelar så fint på flöjt - vad månde bliva
av honom ?
Var det någon som anade att han skulle bli en av landets största tonsättare
under detta decennium ? Killen hette Karl-Birger och han var son till
skollärarparet Blomdahl i Växjö. Fru Blomdahl var mycket musikalisk och
skicklig pianist.Det var självklart att barnen i hemmet skulle öva på pianot
minst en halvtimme varje dag efter skolan. Karl-Briger gjorde goda framsteg
och fick snart börja med ett annat instrument. Han valde flöjten. I skolan
var det dock kemi och fysik som mest intresserade unge Blomdahl. Han
experimenterade med ämnen och mekaniska prylar även i hemmet och det stod
klart för föräldrarna att de fostrade en blivande ingenjör. Musiken var ju
inget man hade för att försörja sig på. I skolan var det på den tiden
musikutövning huvudsakligen i samband med avslutningar. Då var Karl-Birger
självklart på scenen. Han var också under sista delen av skoltiden med i
Växjö Musiksällskap. Studentexamen avlade han 1934 och lämnade snart staden
för att, som det var tänkt, börja studera vid Tekniska Högskolan i Stockholm.
Det blev dock inget med det. Karl-Birger fick i storstadens hets och myller
plötsligt den entydiga ingivelsen att det var musiken han skulle viga sitt
liv åt, inte formelsamlingarna och ritborden.
Redan krigsutbrottsåret 1939 kunde en förväntansfull publik i Göteborgs
Konserthus åhöra uruppförandet av den 23-årige Blomdahls första stora verk,
Symfoniska danser. Det kan vara för välvilligt att kalla det succé, men något
nytt och djärvt var det onekligen och det innebar ett fortsatt komponerande i
den modernistiska stilen, som fick en del recensenter att avsluta sina
omdömen med "...men han är skicklig" eller något i den stilen.
Fram till 1948 bodde modern kvar i Växjö och så länge besökte Karl-Birger i
varje fall vid storhelgerna staden. Han gifte sig med en kusindotter och
bodde på vildaste landsbygden vid Ryssgraven, som är en vik av Mälaren. Hela
livet var Blomdahl fascinerad av Erik Lindegrens lyrik. Han hade klara
uppfattningar i de stora frågorna och var ateist. Hans liv gick i hårt tempo,
han rökte och arbetade intensivt. Efter två hjärtinfarkter, och bara 14 dagar
efter Erik Lindegrens bortgång, dog Karl-Birger i en stol i hemmet.
Mest känt hos allmänheten är nog den s k rymdoperan Aniara, som Harry
Martinson skrev grundtext till, men man ska även lyssna på hans symfonier och
balettmusik.
Fritt huvudsakl.efter artikel av Åke
Svensson/O.L.
|
