Tegnér och undervisningen

Som biskop var Tegnér också ansvarig för skolundervisningen. Han tog detta på stort allvar och hade en lång rad idéer om hur undervisningen borde förändras Det var gymnasiet som framförallt låg Tegnér varmt om  hjärtat. Han var ledamot av den s.k uppfostringskommittén. Här var till en början mycket radikal och tillsammans med ledamoten Agardh dömde han ut den andelösa skolastiken inom de klassiska studierna. Men Tegnér reformvilja skulle ganska snart ändra inriktning. Det rätta botemedlet på skolan låg inte i en inskränkning av de klassiska elementen, utan snarare i en utvidgning och fördjupning av dem, ansåg han. Felet var inte att man hade för mycket av klassiska studier, utan snarare att de var för ytliga. I Växjö föreslog han en kurs i grekiska som innebar ingående studier av Herodotos, Demostenes, Platon, Xenofon, Iliaden, Odyssén, Sofokles och Pindaros. Han förväntade sig att detta inträngande i antikens anda, som denna kurs innebar, skulle göra underverk med studenterna. Det klassiska idealet var för Tegnér ett motgift mot den moderna tidsandan som han inte imponerades av. I sitt tal på Växjö Gymnasium vid slutet av vårterminen 1834 inskärpte han att de unga borde leva i idéernas eviga värld, dit dagens sorl inte räckte. "Fattar han, som han bör, de storartade politiska tankarna hos de världsbildande, de världserövrande folken, hos greker och romare, så förlorar han lätteligen smaken för dagens kannstöparevishet. De stora historiska tavlorna hos Thukydides och Plutarchus, hos Livius och Tacitus draga lätteligen hans ögon från dagens miniatyrbilder, dem tidningsskvallret utbjuder idag, och världen har glömt i morgon; och det är under sådana förhållanden ej underligt om han närmare skärskådar Platos stat än sin egen", sa han.
Tegnér drömde om att man skulle kunna pånyttföda den svenska ungdomen och därmed också hela folket genom studier av de antika författarna. Han följde i detalj undervisningen framförallt i grekiska och vid Växjö Gymnasium infann sig i varje fall under de första åren, ungefär var tredje vecka. En del elever undervisade han
t o m ibland själv i grekiska på Östrabo och under en period hade han planer på att göra sig själv till "sjunde lektor" i detta ämne. Han såg till att lärokurserna utvidgades, vilket skedde på bekostnad av hebreiska och studier i Nya Testamentet. Han införde grekiska stilövningar och han lät eleverna arbeta med att göra översättningar av forntida skalder. År efter år var det han som gjorde de skrivningar man la fram för eleverna i Växjö.
Men framförallt var det med sina skoltal som Tegnér skänkte glans åt gymnasiet i Växjö. Avslutningarna då han höll dem var pampiga tillställningar som lockade besökare från när och fjärran.